Vägen tillbaka……igen!

Gammal kärlek rostar aldrig .  Mitt hjärta klappar fortfarande för London. Jag kände det så tydligt under min alltför korta vistelse i den engelska huvudstaden i helgen. Det är en mysig stad med gamla byggnader och gröna parker och trots att den är så stor så känns den inte så stor. Varje gång jag är där så slås jag av att människorna är så trevliga. De har alltid ett vänligt ord. Och råkar dom stöta emot en i en affär eller i tunnelbanan så kommer det alltid ett sorry.

Det var en jättebra helg med en hel del shopping och en riktigt bra feelgood musikal: Mamma Mia. Dottern och jag hade ett lite eget äventyr när vi åkte cykeltaxi med en jättetrevlig engelsman som förare. Och oj, vad det gick undan. Det var mer än en gång somvi undrade om han skulle lyckas ta svängen utan att vippa. Men det gick . Ett tips till dom som ska åka cykeltaxi: Köp inte en mugg med kaffe innan för jag lovar att det bara är hälften kvar i muggen när du kommer fram. Resten är på kläder och påsar och överallt .

Hur skötte sig min kropp då? Jo, ganska bra faktiskt. Ryggen fick godkänt, med hjälp av lite panodil och tre varma bad ( japp, jag hann bada tre gånger på den korta tiden) så gick det riktigt bra. Orken får jag nog faktiskt ge ett VG. Jag är mycket nöjd över att jag hade så mycket ork att jag orkade gå runt i flera timmar. Måste nog tacka träningen för det. Huvudet då? Knappt godkänt skulle jag nog säga. På kvällarna har jag varit riktigt vimmelkantig, trött och trög. Jag vaknade också tidigt på morgonen och det pulserade rejält i huvudet och jag svettades som sjutton. Det är lite läskigt faktiskt när det pulserar så hårt i huvudet.Men det är klart att hjärnan har väl gått på högtryck för att hinna med att bearbeta alla intryck. Bara alla människor som rör sig runt omkring och alla saker man måste se i affärerna är ju intryck. Positivt är i alla fall att jag återhämtar mig en hel del på natten, även om jag inte återhäntar mig helt och hållet.

Idag tog jag ansvar för min hälsa och beslutade att jobba hemifrån. Allt för att minska på intryck och kunna sova lite längre på morgonen. Mycket bra beslut! Jag kände att jag faktiskt återhämtade mig  lite grand under dagen även om jag just nu är supertrött och känner mig seg i huvudet. Men efter ytterligare en natts sömn så hoppas jag att jag återhämtat mig ännu mera och kan åka till jobbet och arbeta.

En sak är säker! Jag SKA till London igen!!!!!!!!

Virrpannan har slagit till igen. Man ska inte göra två saker samtidigt. Definitivt inte stå och läsa SMS när man håller på och betalar parkeringsavgift. Det gjorde jag i morse. Jag stoppade in mitt bankkort i parkeringsautomaten, tryckte in hur mycket jag skulle betala, tog upp min telefon och läste sms , tog biljetten och gick. På lunchen gich jag till ICA och köpte sallad och fikabröd och när jag tar upp min plånbok för att betala så är mitt bankkort borta. Fasiken, vad dum man känner sig! Som tur var hade jag ett kreditkort som jag kunde betala med så att jag kunde lösa ut mig.

Det tog en stund innan jag kom på var jag glömt bankkortet. Men när jag insåg att jag nog glömt det i parkeringsautomaten så ringde jag spärrservice för att spärra mitt kort. Då säger tjejen jag pratade med att kortet redan spärrats av någon. Det måste varit någon vänlig själ som hittat mitt kort och tagit sig tid att ringa och spärra mitt kort.  Underbart att kunna konstatera att det fortfarande  finns vänliga människor. Man läser om så många knäppskallar idag.

Och ett nytt bankkort är på väg till virrpannan

Jag har varit helt fel i veckan idag. Dessutom har min dag gått snabbare än alla andras . I morse trodde jag att det var onsdag Och efter lunch var jag redan på torsdagen. Men jag blev snabbt nedtagen till verkligheten av mina kollegor som snällt upplyste mig om att det bara är tisdag idag .  Typiskt! Kan min tro om att det är torsdag kanske bero på min längtan till helgen och min visit till min favoritstad alla kategorier: London .

Jag har haft träningsvärk idag. Ont men det kändes ändå jäkligt skönt. Jag är igång igen.

I morse fick jag åter igen ett kvitto på hur viktigt det är att träna. Även om man är svårt sjuk. Läste en artikel i tidningen i morse om en kille som väntade på att få nytt hjärta. Och han tränade på gym och gick promenader, i sin takt så klart, men han tränade i alla fall.  Anledningen till att han tränade var inte bara för att det var skönt utan för att kroppen skulle bli starkare så han klarade hjärttransplantationen på bästa sätt.  Måste erkänna att jag i hans situation skulle vara livrädd för att träna och kanske överanstränga  hjärtat. Men jag  har också läst om personer med cancer som tränar inför cellgiftsbehandlingar för att kroppen ska klara av behandlingarna så bra som möjligt.  Och även om det skulle kännas lite läskigt att träna med så svåra sjukdomar så tror jag till fullo på att det är bra.

För att knyta ihop säcken och relatera till min utbrändhet och lite sämre kondition så gick jag en snabb promenad ikväll för att få lite bättre ork och kondition till helgens promenerande på Londons gator.

Tog en liten medelväg på träningen idag. Jag kände att Zumban skulle bli för tuff, jag har ju trots allt lite förkylning kvar, så det fick bli en kortare sväng på maskinerna på gymmet istället. Och oj, vad det kändes att jag varit borta från träningen i 2,5 vecka. Kanske inte styrkemässigt så mycket utan konditionsmässigt. Jag var mycket långsammare än vanligt på cuppvärmningen på crosstrainern idag. Att det kan bli sådan skillnad av en förkylning och inte ha tränat på ett tag, det är otroligt. Men nu hoppas jag att förkylningen försvinner och att jag kan komma igång ordentligt igen med min träning.

Överhuvudtaget känns det som om jag bara orkar jobba, äta (konstigt, en massa gott går alltid ner) och sova nu för tiden. Jag funderar lite på om jag kanske borde gå ner lite i arbetstid för att orka umgås med familj och vänner. Min mamma och min syster med familj har jag inte träffat på ett bra tag. Min mamma pratar jag med i telefon några gånger i veckan eftersom hon inte mår så bra just nu. Hon går på en massa undersökningar och ska snart operera bort en tumör i tunntarmen. Jag känner att jag nog borde vara ett bättre stöd än jag är just nu. Men det är svårt att få ork till allting. Det är verkligen stor skillnad att jobba heltid mot att jobba 75%. För jobbet skull och för att jag tycker att det är roligt så vill jag verkligen jobba heltid. Men det är svårt ibland att få ihop orken och tiden. Men jag ger det ett tag till så får jag se sedan hur jag gör.

På onsdag ska jag träffa min väninna som jag inte träffat sedan före jul. Det ska verkligen bli supertrevligt. Vi har pratat om det jättelänge men inte fått ihop orken och tiden. Men nu ska det äntligen bli av.

Här kommer några kloka ord inför kommnde vecka!

I kväll har vi planerat Londonresan. Det ska bli så roligt! Och jag håller alla tummar jag kan för att inget ska hända som gör att jag inte kan åka. Denna gång ska jag med. Funderar starkt på att bara ligga still i sängen tills vi ska åka .Det kommer att bli intensivt så klart men jag hoppas att jag orkar och inte blir yr i huvudet och matt. Jag får se till att äta och fylla på med energi så ska det nog gå bra. Det är ju bara ett par dagar trots allt.

För övrigt så går jag även i andra planeringstankar. Funderar på att eventuellt skapa en hemsida med lite tips och råd till människor som är sjukskrivna för utbrändhet eller är i stånd att börja arbeta efter sjukskrivning. Jag har ju tyvärr lite erfarenhet där . Självklart skulle bloggen ligga där också. För mig var internet verkligen en livlina andra gången jag gick in i väggen. Jag kunde läsa om andra som hade ungefär samma symtom som mig. Det kändes lite lugnande när jag var orolig. Däremot har jag inte hittat så mycket skrivet av människor som börjat jobba lite och är bra bit på väg tillbaka till att vara fullt arbetsför. Där har jag saknat råd och tips. Jag har fått prova mig fram för att se vad som funkar. Ska nog ta och kolla upp lite hur jag ska göra enklast för att få till en bra hemsida.

Nu har jag suttit och tittat på Go Kväll på tv och i helgen var jag ju på Herrhårdsweekend. Herregud, det är visst bara pensionärsgrejer jag gör nu . Tur att min Londonresa närmar sig med stormsteg och förhoppningsvis ett besök på bl a Camden Market.

Idag har jag haft besök av min trevliga kollega från Stockholm. Alltid lika roligt. Men jag brukar bli väldigt trött efteråt eftersom vi pratar och diskuterar mycket hela tiden. Men, peppar, peppar, jag blev inte lika trött idag. Jag kan ju inte påstå att jag var alert och speciellt kreativ när jag satte mig vid datorn efter att hon åkt hem vid 15-tiden. Men jag tyckte ändå inte att jag var lika trött som jag varit de andra gångerna när jag har haft möte hela dagen. Jätteskönt och ett steg i rätt riktning.

Vi åt en underbart god kyckling- och baconsallad på Bagarstugan till lunch idag. Det blev den tredje lunchsalladenför mig  den här veckan.  Det finns så mycket goda sallader nu för tiden. Inte bara tråkig isbergssallad med tomat, majs och gurka. Kanske att det också påverkar orken lite grand. Man kanske blir lite piggare av att äta en fräsch och nyttig sallad. Man blir ju skönt mätt efter en sallad. Man får ingen paltkoma som efter en tung pastarätt.

Ikväll blev det en skön kvällspromenad. Så idag har jag varit väldigt nyttig . Både sallad och promenad men än törs jag inte gå till gymmet, tyvärr. Min förkylning hänger kvar som en igel fortfarande. Nu håller jag tummarna för att jag ska kunna dansa Zumba på måndag. Jag kände under min promenad att konditionen börjar komma tilbaka så förhoppningsvis blir det dans på måndag. Jag längtar!!!!!!!!!!!!!!!!

Idag tog jag en friskvårdstimme och åkte hem redan med 15.20-bussen. Vi har fyra friskvårdstimmar per månad som brinner inne vid månadens slut. Efter min förra utbrändhet var jag noga med att ta en timme i veckan för att minska arbetstiden lite. Det var ju inte alltid som man tränade just då utan det kunde bli lite senare eller någon annan dag. Det är ju faktiskt friskvård att vila också vilket man ofta glömmer bort. Efter den här utbrändheten har jag tyvärr inte varit lika noga med att utnyttja friskvårdstimmen. Men nu ska det bli bättring. Alla timmar ska utnyttjas i fortsättningen och fördelas på en timme per vecka.

Min friskvårdstimme idag spenderades i trädgården tillsammans med vovven. Det blev både lite bus och lite städning i trädgården. Det var +13 och alldeles ljummet ute. Helt underbart!  Tyvärr hade solen gömt sig lite bakom några moln men det gjorde faktiskt inget.

Det var helt klart friskvård när den är som bäst!

Denna trötthet gör mig galen. Skulle kunnat somna flera gånger på jobbet idag. Förkylningen är värre igen så det blev ingen träning idag heller. Det är så fruktansvärt trist att så fort man gör något roligt får man sota för det i flera dagar.  Verkligen pestigt som min yngsta dotter körde med ett tag.

Det här inlägget blir nog inte längre för ögonen går i kors nu. Natti,natti

Hemma igen efter helgen i Kolsva på Kohlswa Herrgård. Det var ett mysigt ställe och vi hade i stort sett ett helt hus för oss själva. Och det var inget litet hus utan ett jättestort hus med en massa fina gamla rum. Vi hängde mest framför öppna spisen i biblioteket. Först var vi på rygg-och nackmessage som var himmelskt skönt. Efteråt var jag totalt avslappnad. Det var verkligen jätteskönt. Jag fick också lära mig av massören att massage sänker blodtrycket pga att blodflödet ökar i kroppen. Det är förmodligen därför jag har blivit yr i huvudet tidigare när jag fått massage. Jag har ju normalt lite lågt blodtryck.  Alltid lär man sig något nytt .

Igår kväll var det Herrgårdmiddag med kalventrecote med ost- och potatiskaka. Mycket gott!  Till efterrätt var det lakritspannacotta. Underbart god!  Men frågan är om inte förrätten trots allt var godast:sellerisoppa med pilgrimsmussla och friterad ruccola o rotselleri. Vilken soppa, ja minus själva musslan förstås. Supergod!

hur gick det då för mitt huvud att umgås med kompisar hela dagen och kvällen?   Jo, jag vaknade två gånger med stora svettningsattacker och pulsen som dunkade hårt i huvudet. Måste erkänna att jag är besviken att jag inte klarar mera. Det var lugnt och skönt hela dagen och vi somnade redan vid 23.30 så det blev inte sent. Jag tycker att borde klara det men uppenbarligen inte .  Det blev t o m en panodil i morse före frukost. Frukosten, ja, vilket gott bröd de hade

Nu blir det sängen. En ny arbetsvecka börjar i morgon och jag måste hantera den och försöka komma ifatt helgen.

Vårt hus!