Vem ska man tro på, tro på ……   jag det är frågan. Kiropraktorn sa idag att jag förmodligen fick mitt ryggskott pga de bakåtböjningar och ”hålla in magen, hålla in rumpan gång” och icke framåtböjningar som sjukgymnasten sa att jag skulle göra. Kiropraktorn knäckte och tryckte och det knakade både här och där. Ibland gjorde det riktigt ont ibland lite mindre ont. Men jag kände mig lite mjukare efteråt även om jag haft lite ondare i eftermiddag. Nu åkte det på ett Voltaren-plåster på ryggen igen.  Och så fick jag övningar av honom som jag ska göra 5 ggr per dag tills nästa onsdag när jag ska träffa honom igen. Den viktigaste övningen är framåtböjningen (tvärtemot vad sjukgymnasten sa) så jag stretchar ut ryggen ordentligt. Jag som är yogamänniska tycker nog att det borde vara rätt att stretcha ut ryggen både framåt och bakåt.        Vem ska man tro på, tro på …

Sedan fick jag höra en annan ”sanning” från kiropraktorn idag. När jag fick min skolios när jag var 12 år så sa läkare och ortopeder att jag fick det pga att jag vuxit mycket på kort tid och under den tiden burit en tung skolväska på höger axel nästan varje dag. Men kiropraktorn säger att det är genetiskt vem som ska få skolios, Det hade inte spelat någon roll vad jag gjort. Jag hade fått skolios ändå.       Vem ska man tro på, tro på ………

Jag fortsätter i samma anda som igår med min semesterkänsla efter jobbet.

När jag kom hem från jobbet och det regnade ute kröp jag in under en filt i soffan och halvsov. Och det var sååå skönt! Vila är ju, som jag skrivit om tidigare, inte min favoritsysselsättning men idag var det så jätteskönt. Läste sedan lite i boken jag håller på i. Blå koral av Louise Boijje af Gennäs. Mycket bra bok!. Sedan kom en kompis och hennes dotter på fika. Trevligt! Det känns väl som lite semesteraktiviteter, eller hur?

Annars har ryggen gjort sig påmind idag. Satt inte alls lika skönt idag på jobbet. Fick gå upp och gå flera gånger under dagen. I morgon är det dags för ett återbesök hos kiropraktorn. Får se vad han säger om min rygg. Om kröken på ryggraden ser bättre ut. Hoppas verkligen det! Hoppas också att han inte förvärrar mitt ryggont. Vill verkligen kunna jobba veckan ut.

Första dagen har gått över förväntan. Mycket tack vare min stol på jobbet. Den avlastade ryggen ganska bra. Jag gick också en kort promenad på lunchen också så jag fick fart på blodcirkulationen. För övrigt så var det ganska lugnt på jobbet, peppar, peppar .

Tog en gubbvil i hängmattan när jag kom hem. Det är perfekt att ligga i hängmattan just nu. Det är ganska tyst! Man kommer bort från vägen en bit och solen lyser bara lite lagom genom äppleträdet och plommonträdet. Och det börjar bli lite lagom lummigt där nu. Underbart! Det kändes nästan som om jag fortfarande har semester.

Det kanske är det som är grejen. Jobba på dagen och när man kommer hem låtsas man att man har semester! Nu jobbar jag ju bara 75% så jag får ju lite längre semester på dagarna . Härligt!

The only revenge on life you can have is to have fun!

Hittade denna mycket bra text i Louise Boje af Gennäs bok Blå koral

Det oundvikliga är snart här . Jobb imorgon, alltså. Jag oroar mig faktiskt lite hur jag ska kunna sitta så länge med min rygg. Den är trött och ond idag även om jag för första gången klarat mig en hel dag (hittills) utan smärtlindring. Det är positivt men det beror till stor del på att jag försöker att inte sitta så mycket utan ligga ner och vila så mycket som möjligt. Jag kommer att åka bil till jobbet så att jag slipper att gå så långt med tung ryggsäck. Sedan får jag väl resa på mig och gå runt lite på jobbet så ska det väl gå bra. Jag får väl ta med mina bästisar Panodil och Voltaren som kan hjälpa mig på vägen .

Annars känns det betydligt bättre idag. Jag har bestämt mig för att ta en dag i taget och försöka göra det bästa av den. Så får vi se vart det leder. Jag ska försöka att ha alla dörrar öppna och kommer det något bra tåg, va det än må vara, så får jag med öppet sinne och utifrån mina fysiska förutsättningar hoppa på det.

Paniken börjar komma nu! Semestern är snart slut och det är ett helt år till nästa! Och jag har inte gjort någonting! Visst några dagar på Västkusten hos Svärmor men annars har jag bara legat på soffan, legat i sängen och senaste dagarna legat i hängmattan. Mina planer var att åka till England, träna lite mera än tidigare, promenera i skogen, besöka Titanic-utställningen, umgås med kompisar, läsa böcker. Det sistnämnda har jag i alla fall kunnat göra den senaste veckan men med det andra blev det ingenting .

Jag brukar ju köra med frasen: Det blir aldrig som man tänkt sig men det kan ju bli bra ändå! Men denna gång blev det inte så bra.

Jag vet att det är många andra som har det sämre men idag tänker jag tillåta mig att vara offer och negativ!

Så här när det börjar närma sig jobbdags och på semesterns sista dag ( imorgon är det helg) så funderar jag en hel del på mitt arbete. Visst trivs jag och tycker att det är roligt men samtidigt kräver det en hel del energi och engagemang. Betydligt mer än tidigare.  Arbetet har förändrats ganska mycket under det senaste året. Inte bara arbetsuppgifterna har förändrats utan även arbetsmiljön. En del kollegor har slutat och börjat på andra arbetsplatser. Saknar ju speciellt min gamla parhäst som jag jobbat nära under flera år. Arbetet kräver också , nu mer än någonsin, att jag behärskar det engelska språket bra. Än så länge har mina engelskakunskaper räckt till men jag gissar att jag inom en snar framtid kommer att behöva vara betydlig mycket bättre på engelska än vad jag är.

Frågan är om jag är beredd på att lägga så mycket energi och engagemang som krävs på jobbet. Jag vet ju inte heller om det kommer att fungera att göra det. Samtidigt så är ju frågan då vad jag ska göra i stället. Vad vill jag göra? Vad finns det för möjligheter för en som närmar sig 50 med stormsteg ? Ska jag försöka hitta ett annat jobb inom samma bransch eller ska jag byta helt och hållet? Det är många frågor och funderingar som surrar i mitt huvud just nu.

Oh, så skönt det har varit att komma hemifrån ett tag! Det var värt hur mycket som helst.

Det blev inte som det brukar förstås med flera timmars shopping på Smögenbryggan och en massa andra aktiviteter. Nej, så taskig var jag inte mot min rygg . Men jag var på Smögenbryggan och gick en kort stund. Det blev inte så mycket shoppat men vädret var underbart vackert och baguetten med Smögenröra smakade helt ljuvligt!

Jag har bara tagit det lugnt och verkligen njutit av den fina naturen. Låg en stund i solen på bryggan igår och lyssnade på vågskvalpet. Det är verkligen meditativt. Jag skulle kunnat ligga där i flera timmar och bara njuta. Men framåt lunch började molnen torna upp sig och eftermiddagen och kvällen bjöd på ett ordentligt åskväder som blixtrade och dånade mellan bergen. Tjusigt på sitt sätt men lite obehagligt, speciellt när larmet gick på Preemraff efter en ordentlig åsksmäll och tjock rök vällde fram därifrån.

Nu är det skönt att vara hemma igen och vila upp sig inför nästa vecka då allting drar igång igen med jobb med allt vad det innebär.

Äntligen ska jag få åka iväg på några dagars semester. I morgon bär det av till Västkusten och trakterna kring Lysekil. Det ska bli helt underbart att komma hemifrån och få lite miljöombyte. Jag älskar verkligen Bohuslän med havet och alla karga berg och klippor. Det är så vackert! Förhoppningsvis hinner vi med en tur till Smögen också. Sätta sig på en uteservering på Smögenbryggan med en baguette fylld med mumsig Smögenröra och titta på havet och alla fina båtar det är verkligen semester.

Idag har jag varit barnvakt till lilla barnbarnet från kl åtta i morse till halv sex ikväll. Roligt och mysigt men ryggen är trött och värker som sjutton nu. Men det är nog inte bara ryggskottet som gör sig påmint utan det är nog sviterna från utbrändheten också som gör att jag blir trött och får ont i kroppen. Jag har ju faktiskt inte varit igång och i rörelse under så många timmar sedan jag gick in i väggen förra året. Så det är nog inte alls konstigt att jag är trött.

Jag tror och hoppas att med lite ”piller” och några raster så ska jag nog klara av att sitta flera timmar i bil imorgon. Får försöka ställa in svankstödet så att det avlastar ryggen så mycket som går.

Mot ”Bästkusten” alltså

Det blev sent igår kväll.  Vi var först ute och käkade med goda vänner. Sedan följde de med oss hem. Det var verkligen trevligt att komma ut och träffa lite andra människor än familjen. Jag har ju inte umgåtts med någon annan på hela semestern. Jag hade verkligen stort behov av det insåg jag då. Men idag är jag lite trött och dagen får gå i stillsamhetens tecken.

Ryggen blir bättre och bättre och jag blir mer rörlig men jag blir fortfarande väldigt trött i kroppen när jag är uppe och gör saker. De här senaste veckorna har tagit ganska hårt på mig. Först att jag kände mig och fortfarande känner mig illa behandlad och misstrodd av företagshälsovården. Sedan värken i ryggen och att jag inte kunde följa med på Englandssemestern som jag verkligen längtat till. Jag känner också att semestern bara försvunnit utan att jag kunnat göra något roligt. Nu är det bara en vecka kvar och jag känner mig betydligt tröttare i huvudet nu. Det skulle verkligen inte fungera att jobba heltid efter semestern som min läkare tyckte.

I morgon ska jag vara barnvakt hela dagen åt min lilla sessa då äldsta dottern med familj flyttar in i sitt nya hus. Skulle kunna tänka mig att det blir ett varv till glasskiosken då . Hon är verkligen solstrålen i mitt liv just nu