Jaha, ytterligare ett tecken på att den där första siffran i åldern snart blir en femma 
. Dålig syn kom ju redan strax efter att trean förvandlats till en fyra så den börjar jag bli van vid. Men alldeles nyss insåg jag att jag börjar bli lik min mamma. En del tycker kanske att jag varit det ett tag . men det har väl inte jag tyckt. Min mamma har alltid varit extremt orolig för att det ska hända hemska saker. Ibland har jag inte ens berättat saker för henne om jag ska göra bara för att hon inte ska bli orolig. Så vill jag inte ha det. Självklart har jag alltid varit orolig för att något ska hända när barnen åker iväg lite längre bort. Men samtidigt har jag alltid tyckt att det var viktigt att verkligen göra saker som man vill göra. Annars försvinner friheten och man blir begränsad. Och så tycker jag väl innerst inne nu också. Men nu ska yngsta dottern åka till Ullared i morgon och sonen ska åka till Stockholm på konsert i morgon kväll. Och nu har jag blivit som min mamma. Jag är skitorolig att något ska hända. Hade det varit en annan årstid kanske jag inte varit lika orolig men nu när det är halt så känns det inte bra. Dessutom, unga killar och bilkörning.
Själv ska jag ut med jobbarkompisarna. Tanken är att vi ska spela badminton först och sedan äta en bit mat. Där kommer ytterligare en oro. Badminton! Innan mitt ryggskott var jag inte så orolig för fysiska aktiviteter som jag är nu. Inte för de vanliga träningarna på gymmet förstås. Där är jag trygg. Men badminton där man springer och kanske böjer ryggen konstigt + att vi ska spela i två timmar. Jag är livrädd att få ryggskott igen eller få jätteont i ryggen. Jag ska ju till Stockholm i helgen och jag måste vara hyfsat fräsch då. Mest för min egen skull, så klart, men också för våra vänners skull som ska följa med. Senast när vi skulle ut och resa tillsammans kunde jag ju inte följa med pga ryggskottet.
Tror nog att jag ska ge efter för oron gällande badmintonen och helt enkelt strunta i att spela. Då slipper jag den oron i alla fall och jag riskerar inte min rygg. Barnens resor kan jag nog inte påverka.