Ja, då är det bara en dag kvar att arbeta halvtid. På fredag är det 1 februari och dags för mig att gå upp i tid till 75%. Jag ser fram emot att jobba 75%, den dag det fungerar .Inte de första veckorna. Det kommer att vara en uppförsbacke ett tag nu. Det vet jag av erfarenhet. Hur lång den tiden kommer att vara det vet jag däremot inte. Hoppas att det går över fort. Det är så jobbigt när hjärnan stänger av den enda som gäller är att läggas sig ner och blunda. Jag kommer ihåg hur det var de första helgerna när jag började jobba 50%. Det var inte kul. Jag var riktigt trött, speciellt de första lördagarna. Det blev mycket vila. Jag har försökt känna efter om jag går upp i tid bara för att jag tycker att det är roligt att jobba eller om jag faktiskt är redo. Men jag är redo, det är dags nu. Jag var lite tveksam efter julledigheten. Då kändes det som om jag kanske inte skulle klara målet på 75% 1 februari. Men nu tror jag att det kommer att gå bra! MEN jag måste vara extra noga med att meditera, att yoga och framför allt vila när jag behöver. Dags att läsa igenom mina ”Att tänka på”- punkter nu igen. Jag måste erkänna att jag glömmer bort dom ganska ofta. Måste försöka hitta något bra sätt att komma ihåg dom.
Det som känns lite tråkigt med att gå uppi tid är att jag inte kommer kunna hämta min lilla Jol på dagis. Det är faktiskt det enda positiva med den här utbrändheten, att jag kunnat tillbringa extra mycket tid med mitt lilla barnbarn. Det kommer jag att sakna.