Vägen tillbaka……igen!

Då var torsdagen snart slut och det är fredag i morgon igen. Härligt! Det har varit en upp- och nerdag idag. En hel del bra saker och några negativa saker. Jag blev väldigt upprörd på en kollega idag och några saker som han sa. Det var tråkigt men jag känner ändå att jag har ganska bra svar på tal och kan hantera dessa saker ganska bra. Men trist är det och man får försöka koppla bort det. Bra träning också på att  tänka på vad som är viktigt i ens liv och framför allt vilka personer som är viktiga i ens liv. Fokus på det så går det mesta ganska mycket lättare

Nu ikväll har jag haft ett bra samtal med en annan kollega på Medley. Givande och skönt att ventilera lite saker utanför arbetet.

Imorgon ska jag vara barnvakt till min lilla sessa. Ska bli såå roligt!  Det är konstigt men jag saknar henne alltid .

Jag vaknade i morse med att en massa spänningar i huvudet släppte och jag svettades som en gris. Inget kul alls. Grejen i sig är ju inte kul men det som känns jobbigast är att orsaken förmodligen beror på att jag gjorde lite mycket igår. Jag fick för mig att plugga lite retorik ganska sent igår kväll. Spelade en hel del Candy crush på paddan. Lite för mycket intryck och fokusering under kvällen igår kanske. Tänkte först skriva att jag känner mig jättebesviken över att jag hade en massa spänningar i huvudet och svettningar i morse men när jag skrev allt jag gjorde igår kväll + att jag hade jobbat hela dagen och haft besök av dotter och barnbarn igår kväll så kanske jag inte ska vara besviken. Jag gjorde ju faktsik lite mer än vad jag brukar göra en vanlig vardag och det brukar ju faktiskt leda till spänningshuvudvärk och svettningar. Men att tänja på gränserna lite gör nog att jag tränar upp hjärnan lite mer. Så det kanske var helt ok att känna så!

Dessutom tog jag hand om mina känslor och tog ett beslut att åka med sena bussen till jobbet. Det gjorde att jag i lugn och ro kunde ligga kvar i sängen och stretcha och komma ner i varv. Jag ansträngde mig också för att ta god tid på mig när jag gjorde mig i ordning och gå lite längre med vovven på morgonpromenaden. När jag sedan kom på den sena bussen satte jag mig tillrätta och blundade och lyssnade på mina andetag. Så när jag kom till jobbet var jag ganska nervarvad.  Bra start på arbetsdagen alltså! Börjar man nervarvad så tar det ju lite längre tid att komma upp i varv.

Jag kan inte släppa söndagens Nyhetsmorgon. Jag såg inte mycket av det men det jag såg fastnade verkligen i mig! Jag har både tänkt mycket på det och pratat med mina likasinnade kollegor som också varit utbrända. Söndagens Nyhetsmorgon handlade om stroke med allt vad det innebär i form av rehabilitering för att komma tillbaka till livet igen. Det jag fastnade för och har tänkt på mycket sedan programmet sändes är den hjärntrötthet som de strokedrabbade pratade om. Den hjärntrötthet som de fortfarande kände av även om de var så gott som helt återställda fysiskt. Den hjärntröttheten påminde väldigt mycket om den hjärntrötthet som jag upplever. Och det sägs ju att utbrändhet ger strokeliknande skador. Koncentrationssvårigheter, svårt att hitta ord, mm när hjärnan har varit ansträngd lite över det normala. En kille som haft hjärnblödning pratade om att han hade lyckats träna upp sin förmåga att klara av  att vistas i stora folksamlingar utan att bli trött, något som han blivit trött av tidigare. Det är väldigt skönt att höra att det till viss del går att träna bort sin hjärntrötthet. Det har ju jag faktiskt också gjort. Jag har ju faktiskt också tränat bort mycket av min hjärntrötthet. Jag blir ju inte alls lika trött i huvudet nu när jag jobbar som jag blev i början när jag kom tillbaka till jobbet efter min utbrändhet.

Se programmet på play om ni inte sett det. Det visades också hur man med några ganska små övningar kan se om en annan människa kan ha drabbats av en stroke med hjälp av AKUT-testet:

AKUT

Ansikte

Kan personen le och visa tänderna? Om ena mungipan hänger ner kan det tyda på en stroke

Kroppsdel

Kan personen lyfta armarna och hålla kvar dem i 10 sekunder? Om en arm faller kan det tyda på stroke

Uttal

Kan personen upprepa en enkel mening som ”Det är vackert väder idag”? Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord kan det tyda på stroke.

Tid

Varje sekund räknas: Viktigt att få vård så fort som möjligt.

Idag blev det hårdkörning på gymmet. Måste ju få till lite starkare benmuskler. Vill inte ha denna hemska träningsvärk igen som jag hade förra veckan . Det var superskönt och roligt att träna idag. Jag fick en massa ny energi.  Fast energin från igår har infunnit sig hela dagen idag också. Underbart! Det är så skönt att känna ork igen.

Denna vecka är det vovve-vecka vilket innebär att jag är tvungen att jobba hemifrån några dagar denna vecka. Det innebär i sin tur att jag får lite sovmorgon. Även om jag har haft en massa energi idag så när klockan ringer 05:48 på morgonen så är energin inte på topp utan då vill jag helst dra täcket över huvudet och fortsätta sova. Det brukar ändå sluta med att jag kan börja jobba tidigt vilket i sin tur leder till att jag kan sluta tidigt också. Så i morgon blir det jobb hemifrån och lite sovmorgon! Yes!!!!!

Vilken energi jag har haft idag! Jag har varit ute och krattat löv i det underbara vädret. 15 grader den andra november och margeriterna blommar för fullt. Lite konstigt är det men härligt, så klart! Sedan har jag storstädat och tvättat och jag har fortfarande en massa energi kvar. Har ingen aning om varifrån den kommer men det är så himla skönt! Och det är äkta energi också, inte falsk energi som man får av en sockerkick. Det är verkligen superskönt! Det enda jag gjort, som skulle kunna vara orsaken till min nyvunna energi,  är att börja äta mera fett och minskat på kolhydraterna och sockret. Det måste vara det som gjort att jag fått så mycket energi. Hoppas att den fortsätter hela veckan. Längtar redan till gymmandet imorgon .

Jag tror också att jag nu fått ut alla spår av cipralexen ur kroppen. Det känns också väldigt bra. Har börjat förstå att alla mina humörsvängningar som jag haft under flera veckors tid förmodligen beror på abstinens från cipralexen. Jag har verkligen inte förstått varför jag reagerat som jag gjort vid vissa tillfällen. Det har varit jättekonstigt. Men senaste veckan, kanske två veckor tillbaka, har jag känt mig mycket jämnare i humöret. Nu hoppas jag också på att med hjälp av lite LCHF-kost kommer jag att känna mig ännu mera jämn i humöret när inte heller blodsockret åker upp och ner hela tiden.

Några ord på vägen inför kommande veckan. Lånade av facebooksidan: Mindfulness . hälsosam lisstil och balans:

Mindfulness – hälsosam livsstil och balans

Idag börjar helgen när vi tänker lite extra på de som inte finns med oss längre. Och det känns bra att tänka lite extra på min pappa som gick bort för tolv år sedan. Och det finns bara bra minnen och jag saknar honom fortfarande då och då. Och jag är säker på att han hade älskat mitt lilla barnbarn. Det är så synd att han aldrig fick träffa henne.

Men att behöva tänka lite extra på en kille som skulle varit 22 år idag (vårt extrabarn) och en liten kille som skulle fyllt nio härom veckan för att de inte finns i livet. Det känns bara så fel. De skulle varit med oss idag i stället. Nioåringen hos sina föräldrar och sin bror och 22-åringen skulle varit med sin lilla dotter. Jag saknar att jag inte fick träffa dig tillsammans med din dotter och tala om att jag var säker på att du skulle bli en fin pappa eftersom du var en sådan fin vän till min son under så många år.Men när jag tänker på dig så minns jag alla roliga saker du och min son gjorde. Och allt bus också förstås . Som t ex när ni rymde till badhuset när ni var sex åroch jag fick åka och hämta er. Ni hade inte vågat gå i och bada utan bara gått in och bytt om.  Det kommer många minnen en sådan här dag.

Idag tog jag tjuren i hornen och gick och tränade trots en fortsatt hemsk träningsvärk i benen. Men man kan ju alltid träna rygg, armar och mage, tänkte jag. Och så blev det. Tog det väldigt lugnt överhuvudtaget och gjorde faktiskt en lätt övning för benen också. Sedan avslutade jag med en lång, superskön stretch. Det var väldigt skönt att få runt blodet i kroppen. Jag fattar inte varför en del personer hoppar över stretchen. Den är ju minst lika viktig som styrketräningen. Man känner hur gott det gör för hela kroppen. Efter träningen satte jag mig i bastun och bara vilade och njöt av värmen. Underbart!

Nu ska jag lyxa lite med vispgrädde och hallon innan det blir dags för sängen. Och i morgon är det fredag

Jag har insett att de två mindre toaletterna på jobbet har lägre toalettstolar och att det ibland är jobbigare att gå nerför trapporna än uppför trapporna på jobbet. Trodde aldrig jag skulle säga det . Hur kommer det sig nu att jag reflekterat över detta? Jo, jag har fått träningsvärken från helvetet i låren. Tror aldrig att jag haft så ont av träningsvärk. Det är en pina att resa sig upp och sätta sig ner. Ju längre ner jag ska(toan på jobbet) ju ondare gör det. Det är som knivar som skär in i låren. Allt detta efter Corebollen i måndags. Jag som var lite orolig att jag skulle få jätteont i ryggen men den är ganska ok. Lite ond men ändå inte så farligt. Nej det är låren som är värst. Ett klart bevis på att jag är otränad.

Det är klart att det är jobbigt att ha ont men jag vet orsaken och de här känslorna är ju bara på ytan. De går inte ner på djupet som känslan gör när kroppen känns matt och trött. De känslorna skapar oro för att jag kanske gjort för mycket och kanske är på väg in i väggen igen. Det är mycket, mycket jobbigare. Så att kroppen reagerar med smärta när jag tränat musklerna mer än vad  jag gjort på väldigt, väldigt länge är faktiskt helt ok och normalt. Inte skönt kanske men ändå helt ok.

Går det att komma tillbaka och få samma styrka i kroppen och samma kondition som jag hade för några år sedan? Eller sabbade jag allt när jag slappnade av och trodde att jag kunde leva som vanligt och dundrade rakt in i väggen? Jag fyller 50 nästa år vilket gör att det också tar längre tid att bygga upp sig själv igen. 50 år i sig är inget hinder att vara vältränad om man varit det under många år. Det ser jag bevis på varje gång jag är och tränar på Medley. Så många som är äldre än mig och tränar hårt.  Det kunde varit jag som tränade flera pass i veckan utan att bli helt slut eller få ont i ryggen så jag knappt kan gå.  Men jag sjabblade bort min friska sunda kropp genom att inte lyssna och tro att jag kunde leva på som vanligt, som alla andra. Skit också! Hur kunde jag vara så dum?

Men jag ska plocka fram den lilla envisa jäveln i mig och verkligen försöka få en så stark kropp som det bara går. Det är jag skyldig mig själv, faktiskt!

Måste tillägga att när jag skriver det här sitter jag och tittar på Cancergalan vilket gör att det gör att det känns ännu viktigare att ha en stark kropp som står rustad mot sjukdom och elände.