Vägen tillbaka……igen!

Idag har jag och min chef gjort upp en plan för hur jag sakta men säkert ska gå upp till heltid under hösten. Det känns verkligen bra att företaget är med på tåget att gå upp i tid sakta. Målet är att någonstans i december ska jag börja jobba heltid. Jag hoppas och tror, bara ryggen håller, att det kommer att fungera. Planen är att jag ska öka 5% ungefär var tredje vecka. Det bör fungera. Självklart måste jag sköta mig genom att vila ordentligt när jag kommer hem och se till att inte gå upp i varv utan hålla mig nere på backen. Dessutom får jag lite mer tid till att läka.

Jag hoppas nu att ryggen läker snabbt som attan och att jag kan komma igång med upptrappningen enligt planen.

Jag mår väl som jag förtjänar idag antar jag. Ont i ryggen så klart! Längtar också väldigt starkt efter att få träna.  Det är ju min livlina när saker känns jobbiga att åka upp till gymmet och ”lyfta skrot”. Så det är väldigt frustrerande att inte kunna göra det. Men jag får väl ge mig till tåls  ett tag till, antar jag. Får väl vara glad att jag lyckades gå på konsert igår kväll och inte vara helt handikappad idag .

Men helt klart så tar denna ryggvärk rejält på psyket och värken gör också att jag blir tröttare på jobbet.

Men nu är det ny vecka och nya tag!!!

Hemma igen efter en välfylld dag av aktiviteter. Bra för psyket men mindre bra för ryggen. Dagen började med morgonpromenad med vovven i Lunddalen. Fortsatte sedan efter lunch med födelsedagsfika hos svägerskan. Oh! så mycket gott hon bjöd på. Inte bra för vikten .  Ikväll blev det Pizza Hut och konsert med Peter Johansson och någon Bruno från musikalen Rock of Ages. Så himla bra!!! De spelade massor med Queen-låtar som Peter var helt suverän i, som vanligt! Jag trodde nog att konserten skulle vara mellan 40 minuter och en timme men den var hela 1,5 timme. Lite jobbigt för mina ben och rygg att stå så länge men det gick ändå över förväntan. Berodde nog på att det var svårt att stå stilla när musiken var så bra . Förhoppningsvis blir det inte för ont imorgon.

Men jag behövde verkligen komma ut och göra något och träffa folk. Jag blir galen av att hela tiden behöva tänka mig för så fort jag ska göra något. Vill bara kunna göra saker för att det är roligt och inte tänka på följderna.

Håll tummarna för att ryggen är snäll mot mig i morgon!

Morgonpromenad med vovven!, Jobbat!, Vilat!, Gått på långpromenad (lång för mig alltså)! Druckit hemkokt körsbärssaft!, Skrattat med dottern!, Handlat på Willys!, Facebookat! Sett ett alldeles för kort klipp på mina gamla idoler Noice i Dobbidoo………………..Ja, det var min dag så här långt!

Jag är så fruktansvärt trött på denna rygg som aldrig blir bra. Det kändes hyfsat bra igår men idag har det varit sämre igen.

Det tråkiga är, förutom värken, att det känns som om jag inte kan göra så mycket på fritiden p g a att jag har svårt att stå och sitta längre stunder.

Ryggvärken hindrar mig också på sätt och vis att komma vidare upp på stegen mot ett friskt liv.. Jag kan ju inte rensa huvudet på gymmet efter en dag på jobbet. Jag kan inte heller prova att arbeta längre någon dag för min rygg klarar inte att jag sitter stilla så länge. Dessutom blir jag ganska lätt deppad eftersom jag känner att de senaste veckorna har jag inte direkt gjort några framsteg med ryggen.

Så nu får det vara bra med ryggvärk. Jag vill komma igång och leva mitt liv som jag vill!!!!!!!!!!!!!!!!1

Det var förskräckligt vilken lång uppförsbacke detta var! När kommer nerförsbacken egentligen? För det måste väl komma någon snart kan man tycka.

Jag har idag pratat med personalkillen på jobbet om min tjänstledighet. Jag mailade till honom min första semestervecka men han svarade inte då. Sedan har han haft semester. Så idag ringde jag och berättade att jag inte fått någon mera sjukskrivning och att jag och min chef bestämt att jag skulle vara tjänstledig de resterande 25% istället. Jag trodde inte att det skulle vara något hinder att göra på det sättet. Men då säger han att tjänstledighet bara är till för studier. Så nu vet jag inte hur det blir. Han sa i alla fall inte helt nej utan skulle fundera och sedan återkomma till mig.  Varför måste allting krångla? Varför kan saker inte bara flyta på någon gång!

Till råga på allt så  när jag kom hem idag låg dagens post på köksbordet och det första jag såg var ett fint kort. Vad trevligt! Vem är det ifrån, tänkte jag? När jag vänder på det så visar det sig att det är till mig  från Folktandvården. Ingen nerförsbacke ännu i sikte .

Nu vet jag! När jag var ute på kvällspromenad med vovven alldeles nyss kom jag på varför jag från början kände mig lite tveksam till att åka tillbaka till just den platsen vi var på förra året på Mallorca.  Jag ville jättegärna åka till Mallorca igen men har känt att jag gärna åker någon annanstans än till Cala Ratjada. När jag jag tänker på och beskriver byn/orten och hotellet så är det verkligen jättetrevligt. Nära till havet och massa små butiker och restauranger. Jättemysig liten hamn. Ganska perfekt egentligen. Jag kan egentligen inte hitta någon anledning till att inte åka dit igen. Men, jag känner ändå ingen längtan dit. Jag vet inte varför men jag fick ingen speciell känsla för Cala Ratjada. Inte som London och Brighton som jag kan längta till så det känns långt ner i magen. Jag föll faktiskt också för Barcelona när jag var där för några år sedan för den staden har verkligen allt.

Det var alltså den speciella känslan som saknades. Jag blev inte kär i Cala Ratjada.  Det var därför jag kände att jag gärna åkte någon annanstans.  Men det var skönt och avkopplande och mysigt där. Och det räcker faktiskt! Allting finns där som gör en semester bra. Man behöver faktiskt  inte ha den där speciella känslan för platsen.

Så nu längtar jag som sjutton till Spanien och värmen och bara ligga vid poolen eller vid havet och läsa. Äta gott och bara ha det bra!

Jag pratade med min chef idag som berättade att hon ringt till Företagshälsovården för att fråga vad som egentligen hände på semestern när jag fick beskedet av läkaren att hon och min rehabkontakt tyckte att jag skulle gå upp och jobba heltid. Min rehabkontakt sa till min chef att Försäkringskassan sagt tydligt och klart att de inte tänkte bevilja någon mera sjukskrivning och inte heller någon rehabträning. Hon menade på att det var därför inte läkaren ville sjukskriva mig mera. Det kan mycket väl varit så att FK inte hade beviljat någon mera sjukskrivning. De är ju ganska hårda. MEN så sa ju inte läkaren till mig alls. Hon var tydlig med att alla på  Företagshälsovården tyckte att jag skulle gå upp på heltid. Det rehabkontakten sa till min chef är helt klart en efterkonstruktion. Min chef hade också berättat om mina ryggbesvär och frågat om jag inte kunde bli sjukskriven 25% för ryggen. Då sa min rehabkontakt att jag kunde boka tid med den nya läkaren på Företagshälsovården för bedömning. Min gamla läkare är tjänstledig. Men jag känner att så länge det fungerar att arbeta 75% så jobbar jag vidare enligt min plan där jag är tjänstledig 25% och ökar på sakta under hösten. Jag orkar inte gå till Företagshälsovården igen och kanske bli förnedrad och ledsen. Jag hoppas verkligen att jag slipper sätta min fot där någonsin igen!!!!!

Jag är verkligen så fruktansvärt besviken på Företagshälsovården samtidigt som jag är tacksam att det var ett annat företag som hade hand om Företagshälsovården under min första utbrändhet då jag mådde så fruktansvärt dåligt. Där kände man sig verkligen väl omhändertagen!

Jag är verkligen tacksam och glad att min chef bryr sig och visar mig omtanke. Det betyder väldigt mycket!

Det märks ute nu att sommaren är på väg att ta slut. Visserligen är det bara mitten av augusti men vindarna är lite, lite kyligare. När solen går i moln är det inte längre svalkande skönt. Nästan lite kallt.  Och dörren ut till trädgården får vi stänga mycket tidigare nu. Solen går ner mycket tidigare nu och det blir mörkt redan vid 21-tiden. Tråkigt! Men sommaren har varit väldigt fin och nu är det faktiskt lite mysigt att kura i soffan under en filt och tända ljus.

OCH det bästa av allt!!!! Jag ska till Mallis i mitten av september! Min sommar är faktiskt inte riktigt slut ännu! Underbart! Det ska bli så skönt!  Jag skaaaa göra allt som står i min makt att inte bli sjuk på något sätt inför resan. Jag bara måste komma iväg på semester nu.

Det är inte bara hösten som är på väg tillbaka. Idag var de flesta kollegorna tillbaka från semestern och det känns att det är mera aktivitet på jobbet. Än så länge jobbar jag på i min takt och lyckas hålla mig nere på jorden. Har inte gått upp i varv ännu.  Men jag känner att jag måste jobba på det för att det ska hålla. Förhoppningsvis så kan jag stoppa mig och lugna ner tempot i kroppen om jag hela tiden är medveten om hur jag känner mig. Kanske dags för lite uppfräschning i Mindfulness

Sitter och tittar på Kunskapskanalen där man visar ett program som handlar om cancer. Väldigt upplyftande så här på söndagskvällen . Men det är faktiskt intressant! Det är ett antal professorer som föreläser om olika områden kring cancer. Vad är det som orsakar cancer? Hur mycket är genetiskt och hur mycket är miljö? Vad kan man göra själv för att påverka att man inte får cancer? mm. Väldigt intressant faktiskt! Vad jag förstår så kan man påverka vissa cancertyper mer än andra genom att leva hälsosamt! Äta bra, motionera, inte röka eller sola mm. Andra cancertyper

Jag som efter min första utbrändhet är totalt livrädd för att bli sjuk vill verkligen försöka förhindra så gott det går att bli sjuk. Så jag är verkligen intresserad av vad man kan göra föra att inte få olika sjukdomar. Jag vill verkligen leva hälsosamt!

Men trots rädsla för att bli sjuk och en stark vilja att leva hälsosamt så gör jag det inte alltid. Det är inte så lätt alltid . Det finns ju så mycket gott att äta. Jag tror inte att det är farligt att fuska då och då om man merparten av tiden försöker att leva hälsosamt. Jag har också lärt mig idag att hur hälsosamt jag än lever så kan jag ändå få en genetiskt betingad cancer.

Så man behöver inte bara leva hälsosamt utan man måste också hålla tummarna för att man inte har dessa gener .