Vägen tillbaka……igen!

Jag njuter verkligen av att vara ensam hemma och bara dega i soffan och se på tv. Det är så lugnt och tyst och skönt. Har hittat en bra bok som jag börjat läsa. Det enda som kunde vara bättre är att ligga i ett hett bad och läsa en bra bok. Men nu har vi ju inget badkar så jag får hålla till godo med soffan. Ska nog värma min värmekudde och ha i knät. Jag har sagt nej till alla skjutsar som mina barn frågat om. I vanliga fall är jag ganska dålig på att säga nej när de ber mig om att bli skjutsade någonstans men idag behöver jag verkligen bara vara hemma. Inte fara runt en massa. Så det blev nej till båda döttrarna. Vovven och jag gick en långpromenad på eftermiddagen. Det var riktigt kyligt och friskt ute. Härligt! Annars var jag lite ostadig i benen och balansen var väl inte heller den bästa. Men det gick bra. Förmodligen beror det på att jag tränade ganska hårt igår. Jag måste verkligen försöka träna upp benen så jag får mer styrka i dom. Nu för tiden blir jag inte så stressad när jag känner att jag är svag i benen under en promenad utan försöker i stället att få in mer syre i kroppen. Försöker också att få ner all energi i benen istället för i huvudet.  Det funkar oftast ganska bra.

Nej, nu ska jag ta mig upp ur soffan och värma min vetekudde.

Jag har gymmat ikväll och det gick riktigt bra. Det var precis vad jag behövde. Hård träning (ja, för mig i alla fall)! Nu vill jag bara bli stark i kroppen. Hoppas att ingenting sätter stopp för det!  Träffade också en massa trevliga människor där uppe. Som vanligt blir samtalen både lättsamma och allvarliga.

Jag skulle egentligen gått upp och börjat jobba 95% denna vecka. Men jag känner att jag inte är riktigt redo för det ännu. Så jag kommer att jobba 90% även denna vecka och kommer, om allt går enligt plan, börja jobba 95% på måndag. Det känns som ett bra beslut och jag är verkligen glad och tacksam att jag har den möjligheten.

Förstår inte att jag är så seg! Var är den där människan som hade energi att gå ut en kvällspromenad eller sticka upp till gymmet en sväng? Den människan tycker just nu att det är förskräckligt skönt att bara sitta och dega i soffan med en dator i knät. Eller med sin telefon och spela Candy crush.

Jag saknar den där energifulla personen som inte blev helt slut av att räfsa lite löv i trädgården eller fick ont i ryggen av minsta lilla grej som hon inte gjort på länge. Var är den där människan som kunde bli hög av ett yogapass där andning och rörelse gick i flow? Jag saknar verkligen henne!

Dags att på allvar försöka väcka upp henne! Jag har gjort mina små försök senaste tiden men hon verkar vara väldigt svårväckt och soffan verkar vara väldigt lockande.

Nu är det verkligen dags!

Mycket spännande ämne på nyhetsmorgon idag. Det diskuterades hur i första hand musik och sång kan påverka hjärnan positivt men också hur hjärnan påverkas positivt generellt när man är lycklig och har fullt med dopaminer i kroppen. Mycket spännande att det äntligen börjar forskas på allvar om hur hjärnan fungera. Nu pratade en professor om hur hjärnan kan rehabiliteras när man sjunger och lyssnar på musik. En kvinna med MS var där. Hon hade fått sin diagnos för nio år sedan. Då fick hon bromsmediciner. Sedan ett antal år sjunger hon i kör.  Och de senaste två gångerna hon testat sin MS så finns det inga spår av den i kroppen. Hon är övertygad att det beror på hennes sjungande i kör. Professorn som var med förklarade det med att det positiva, glada, lyckliga tar över. Men han säger också att det kommer att hända mycket de närmsta åren inom hjärnforskningen. Vi kommer att få många nya förklaringar varför hjärnan reagerar si och så. Jag välkomnar det verkligen! Vill ha resultat snabbt. Det finns så många människor där ute med olika typer av hjärnsjukdomar som skulle behöva ha hjälp. Helst nu! Men det känns som om det finns hopp. Underbart!

Tänk vad mycket värdefullt och spännande man får höra på tvn en vanlig grå söndagsmorgon i november!

De här två dagarna när jag varit hemma och varit sjuk har verkligen varit värdefulla och bra för min återhämtning. Inte bara återhämtning och bli frisk från förkylningen utan också återhämtning från jobb och allt som varit senaste tiden. Jag har haft tid att fundera en hel del och reflektera över allt som hänt. Inser nu att jag inte haft vare sig ork eller tid till ordentlig återhämtning på väldigt länge. Helgen räcker för tillfället inte till för att återhämta mig. Tyvärr! När jag var ledig den 11:e oktober tänkte jag ju visserligen inte på jobbet och det var verkligen jätteroligt att vara i Ullared men det är klart att det tog energi. Jag har ju också slarvat en hel del med att vila efter jobbet. Det är ju så förbannat tråkigt .

De här två dagarna har jag bara vilat, sovit och tittat på en massa härliga tv-program där människor letar hus i värmen. Och imorgon är det fredag och snart helg. Härligt!

De här två dagarna har jag insett ännu mera hur viktigt det är att gå in i sig själv och verkligen känna efter: Vad vill jag? Hur mår jag? Vad är viktigt?

Idag har jag faktiskt gjort som jag tänkt och planerat göra i framtiden. Jag har sjukskrivit mig från jobbet för att jag är förkyld med hosta och halsont. Ingen feber. Jag brukar som tur är sällan få feber vilket naturligtvis är jätteskönt så klart. Men det gör att eftersom jag inte har någon feber så brukar jag tycka att jag nog kan gå och jobba i alla fall även om jag inte mår riktigt bra.

När jag gick in i väggen förra året så bestämde jag mig för att jag ska unna mig att vara hemma om jag inte känner mig frisk trots att jag inte har feber. Det gör ju alla andra. Och då tycker jag att det är ok, t o m bra, för då smittar man ju inte ner kollegorna. Vet inte varför jag känner som om jag skolkar från jobbet när jag är förkyld och inte mår bra. När jag ser förnuftigt på det så är det ju självklart och bra för min kropp att vara hemma och vila och bli frisk i lugn och ro. Jag är ju inte heller 20 längre . Men den här känslan av att jag skolkar kommer nog hemifrån mina föräldrar. Inte för att de tvingade mig att gå fast jag var sjuk. Det tror jag inte . Men kanske att de sa att: Försök och gå så får du gå hem om du inte orkar. Det är väl så jag tänkt och tyvärr även sagt så till mina barn. Äpplet faller inte långt från päronträdet som det heter .

Men idag har jag ändrat på det. Jag gick upp i morse och var på väg att börja gör mig i ordning för en arbetsdag men kunde knappt prata för jag var så tjock i halsen och hostade upp en massa skit och jag var riktigt rosslig i bröstet. Så då bestämde jag mig för att stanna hemma och kurera mig. Försöka att bli riktigt bra så jag kan gå och träna och fortsätta uppbyggnaden av kroppen. Det var verkligen rätt beslut. Jag sov en stund både på förmiddagen och på eftermiddagen. Jag är verkligen trött i kroppen av förkylningen. Även om det känns lite bättre nu ikväll så kanske jag stannar hemma imorgon också. Det bestämmer jag imorgon.

Sitter i soffan och kurar under en filt och väntar in stormen. Ljusen är tända på bordet och det känns faktiskt lite mysigt. Nu vill jag INTE ha någon storm, tro inte det, men att höra vinden vina utanför och regnet slår på rutan är faktiskt ganska mysigt. Så länge man inte behöver gå ut förstås .

Idag har jag varit såååå trög och disträ på jobbet. Jag försökte hålla i ett möte men jag kände mig riktigt seg och hade svårt att fokusera. Ska nog försöka att inte boka in några möten på måndagar under en tid framöver. När det blir så där så vill jag  bara slå på kinderna så jag vaknar till. ”Vakna, vakna”!. Det är ofta så på måndagarna. Det borde ju vara tvärtom, att jag är utvilad och pigg och fräsch efter helgen.  Jag fattar inte varför det är så. Antingen så är det så att jag har släppt fokus så mycket under helgen att det tar ett tag att vakna till eller så har jag gjort en massa saker under helgen så att jag är helt slut när måndagen kommer. Fast så mycket tycker jag inte att jag gör så jag tror mera på det första alternativet.

Nej nu ska jag gå och fixa en tillfällig lösning på mina problem med att jag är trött och att jag är frusen. Lösningen är kaffe så klart!!

Tänk vad livet är skört! Från att ena dagen inte haft ont eller känt sig sjuk till att nästa dag efter en rutinoperation sväva mellan liv och dag. Det är vad som hände en mycket god vän till oss under förra veckan. Som tur var så opererades han igen i sista stund och igår så mådde han mycket bättre. Tyvärr så verkar det fortfarande vara lite problem men jag hoppas han får hjälp snabbt. Jag har ju som jag skrivit tidigare kanske inte jättestort förtroende för läkarkåren men det har ju bara gällt allmänläkare inte specialister. Det känns som om vår vän inte kanske haft de bästa läkarna men det får väl tiden utvisa. Tur i oturen så har han i alla fall en släkting som är överläkare som fick rycka in och se till att något hände häromdagen. Vet inte hur det hade gått utan honom. Så han håller säkert koll framöver också så att det görs allt som bara går för att vår vän snart ska vara på benen igen.

När sådana här saker händer så tänker man lite extra på vilka personer i ens liv som betyder extra mycket. Kärlek till er!

Trött men nöjd och glad efter en jättemysig dag med min lilla Jol.  Hon var så snäll och go och glad hela dagen. Vi pusslade, tittade på film och åt lördagsgodis. och hade det supermysigt. Men det känns som om det blir en tidig kväll ikväll. Förkylningen vill tyvärr inte heller ge med sig så det påverkar nog att jag är lite extra trött. Och tyvärr blir det nog ingen träning i morgon heller . Men det kanske kan bli en morgonpromenad i alla fall.

Jag har åter igen kunnat konstatera att det kräver mer koncentration och mer fokus att sitta och kallprata med någon man inte känner  än att umgås med människor man känner. Blev riktigt trött i huvudet när jag satt och pratade med en kompis till min son idag. Fast det är säkert bra träning för mig.

Innan det är dags att gå till sängs ska jag försöka hålla ögonen öppna under första delen av ”Så mycket bättre”.

Jag känner verkligen att jag behöver gå ner i vikt en hel del.  Som jag skrivit förut så är jag övertygad om att hälsan påverkas mycket av vad man stoppar i sig. Men det hjälper inte just nu. Jag har ju försökt med 5:2 dieten som inte funkade så jättebra. Den fungerar säkert bra om man orkar hålla den men det gjorde inte jag. Jag har också försökt att äta nyttigt och hålla igen på kvällarna men jag har inte riktigt orkat hålla i det heller. Det känns som om jag har kämpat och kämpat och kämpat med än det ena och  än det andra så länge nu så jag orkar inte riktigt kämpa med vikten också just nu. Dessutom håller jag ju på att gå upp i tid vilket naturligtvis gör mig extra trött.

Men imorgon ska jag boosta mig med lite Joliemys!