Vägen tillbaka……igen!

Idag är jag seg. Det har varit och är fortfarande svårt att koncentrera sig. Kommer på mig själv ibland med att jag bara sitter och glor på dataskärmen och fattar ingenting vad jag håller på med. Då får jag gå en sväng och ta en kopp kaffe så brukar det bli lite bättre, i alla fall för en stund. Balansen är inte heller den bästa. Jag kände på eftermiddagen när jag kom ut att jag stod och vinglade. Fattar inte att balansen påverkas så mycket, kanske beror det på att trycket i huvudet är så högt just nu.

Jag släppte i alla fall alla tankar på jobb nu ikväll när jag var barnvakt åt min lilla Jol. Vi hade så roligt och busade en massa. ”Mommoj du ä så busig idag” sa hon till mig. Tror inte mamma var lika glad när hon kom hem och upptäckte att det var en liten dotter som var ganska uppspelt . Nästa gång får vi nog ta det lite lugnare.

Nu blir det sängdags för mig. Det blir tidig morgon i morgon då jag ska till Norrköping och jobba.

Oj vad jag somnade gott när lugnet sänkte sig efter att barn och barnbarn varit här på adventsfika. Först hade vi varit och tittat på julmarknaden. Mysigt med alla lucior och julsånger. Det dök till och med upp en tomte om frågade vad lilla Jol önskade sig i julklapp.

I morse sov jag till tio, vaknade med en hjärna som gick på högvarv och svetten lackade. Som vanligt alltså när jag har gjort mer än vanligt. Det konstiga är att både i morse och igår morse så snurrade tankarna om kursen och testen jag gjorde. Jag har inte tänkt så mycket på den i vaket tillstånd sedan jag kom hem. Det har varit så mycket med jobbet och förberedelser inför första advent. Men det kanske är just därför som det kommer när jag inte kan styra tankarna. Kroppen kanske tycker att jag nog bör reflektera över kursen och sortera upp allt i hjärnan innan jag kan ta in en massa nya saker. Den är ju ganska bra på att bestämma över mig när den tycker att det räcker . Jag minns att under min första utbrändhet när jag gick och pratade med en beteendevetare så var jag tvungen att gå igenom hela samtalet i huvudet direkt efteråt. Jag minns att jag tyckte att det var jobbigt och tråkigt men det gick inte att göra något åt det utan hjärnan rullade bara upp samtalet igen i huvudet utan att jag kunde göra något.

Så det är väl bara att gilla läget och låta hjärnan styra. Uppenbarligen tycker den att det är viktigt med reflektion Och det tycker jag också fast jag skulle gärna vilja styra när det är dags att reflektera

Ljusstakarna är på plats och adventsstjärnorna lyser i fönstren. De röda dukarna ligger på bordet och det sprakar  mysigt i öppna spisen. Julsångerna ljuder i rummet …… eller nja inte riktigt. Det är visst Dregen som sjunger någon rocklåt på tvn .

Ryggen sprängvärker så nu är det ryggläge i soffan som gäller resten av kvällen. Förstår inte att ryggen tar så mycket stryk av att gå runt i huset och städa. Jag som aldrig hade problem med ryggen innan jag gick in i väggen för två år sedan. Jag fattar inte hur jag ska göra för att bli av med den här skiten. Ska jag lägga mig ner i en vecka och bara vila ryggen? Eller ska jag träna mig ur den här värken. Det jag vet i alla fall är att jag inte ska städa mig ur det här eller shoppa mig ur det här. Det är efter de tillfällen jag får mest ont. Promenera i rask takt tror jag faktiskt fungerar. Om det inte är halt förstås  för då går jag och spänner mig och får ännu ondare. Ligga ner känns ju bra för stunden men tyvärr blir ju musklerna bara ännu svagare av det. Om det nu är svaga ryggmuskler som orsakar värken. Det är i alla fall vad jag tror. Då borde det bli bättre av att träna. Men inte för mycket så jag överanstränger ryggen. hmm det är inte lätt. Och jag vill ha resultat snabbt. Börjar tröttna på det här!

Den mest troliga lösningen:

Träning! Jag hade aldrig ont i ryggen förut när jag tränade regelbundet flera gånger i veckan. Det måste vara träning som är lösningen. Dessutom vill jag ju att det ska vara lösningen .

Testa den mest troliga lösningen. Det är precis det jag lärt mig på kursen jag gick tidigare i veckan. Problemlösningstekniker fungerar ju faktiskt mer eller mindre bra på alla problem.

Äntligen helg! Det har varit en lång och slitsam men rolig vecka. Jag är trött, riktigt trött idag! Kursen var rolig och givande och kurskollegorna var trevliga men det kostar på att var fokuserad i så många timmar i flera dagar. Igår kväll var jag alldeles vimmelkantig av trötthet. Just nu känns det något bättre.

Jag har faktiskt fått upp några ljusstakar i fönstren och gjort i ordning adventsljusstaken med lite mossa och några kulor. Den blev väldigt fin! Jag skulle ha velat fått i ordning ännu mer idag inför första advent men jag har inte riktigt orkat. Men det är ju en dag i morgon också. Jag får väl ta resten då. Innan min första utbrändhet skulle jag inte ha tänkt så utan då skulle jag varit stressad över att jag inte hunnit med allt som jag hade tänkt mig. Men nu handlar det inte om att jag känner mig stressad över att inte hinna utan mera om att jag har längtat efter att få adventsfint så därför hade det varit roligt att få i ordning allt redan idag.

Och jag har verkligen längtat och längtar efter julen detta år. Det har varit två tuffa år där en massa tråkigheter överskuggat längtan efter julen. För två år sedan mådde jag jättedåligt. Kände verkligen att jag håller på att gå in i väggen och måste göra något NU men det var inte så lätt. Jag försökte ju stoppa så gott det gick! Vilade så mycket som gick under juldagarna. Det var tyvärr mest jobbigt. Jag borde verkligen sett fram emot den julen, hade ju nyss blivit mormor och det borde varit extra roligt med jul. Förra året så här års hade min sons bästa vän nyss avslutat sitt liv. Vi var nog hela familjen i chock och i stor sorg. Begravningen var bara några dagar före jul. Rikards död överskuggade mycket av det roliga och mysiga med julen. Jag var ju dessutom inte så långt up på stegen och behövde fortfarande vila mycket.

MEN i år längtar jag som sjutton efter att få fira jul med min familj och mitt älskade lilla barnbarn. Jag längtar efter alla förberedelser med pepparkaksbak och julgodisbakande och inhandlande av julklappar. Jag längtar efter att dricka glögg och äta pepparkakor och äta julskinka och lyssna på julmusik.

JAG LÄNGTAR!

Åh vad jag tycker om TV- programmet Sommarpratarna där fem personer som sommarpratat i radio träffas och pratar utifrån deras Sommarprat. Har säkert skrivit det förut men man får ta del av så många bra och intressanta samtal och ämnen. Tänk vad roligt det skulle vara att var med i ett sådant samtal. Idag diskuterade man bland annat hur ofta humorn kommer fram i de svåraste stunderna. det är verkligen så. Jag har själv upplevt det. Den dagen när jag skulle på min pappas begravning. Jag var jättesjuk i min första utbrändhet och hade inte varit utomhus på ca två månader, hade knappt varit på nedervåningen. Jag var totalt livrädd för att bli sjukare. Och då i den situationen skulle jag ta mig ut och åka till kyrkan och efteråt till en annan lokal för en minnesstund. Och det var ju trots allt min pappa som skulle begravas. Jag hade heller aldrig varit på någon begravning förut.  I vilket fall som helst så kände jag i bilen dit att jag var tvungen att prata om något roligt så jag berättade om en vansinnigt roligt situation på jobbet. Och jag skrattade massor under tiden. I sommarpratarna pratade dom om att humorn blir någon form av skyddsmekanism i en svår situaion. Och så är det nog. Man kan inte riktgit hantera allt det jobbiga på en gång och då kommer humorn upp och hjälper till att klara av den jobbiga situationen. Tänk vad människan är klok!

Någonting helt annat! Första dagen av kursen är avklarad och jag var ganska trött efteråt  men efter en stunds vila så gick jag ut med några kurskamrater och käkade. Vi fick en liten läxa som jag precis klarat av. Nu blir det bara att slappa framför tvn och återhämta mig så att jag är fräsch i morgon.

Ja, då är det fredag igen och jag kan förhoppningsvis se fram emot en låååång sovmorgon i morgon. Hade nog inte orkat en morgon till. Jag tycker att jag, som säkert de flesta andra, bara blir tröttare och tröttare för varje dag som går i veckan. Det är mörkt ute när man åker till  jobbet och det är mörkt ute när man åker hem. Det påverkar också så klart tröttheten. Men det är bara den vanliga, normala tröttheten. Den som jag kallar sovtröttheten. Den kan vara jobbig den också men den är normal. För mig är det mycket jobbigare och oroligare med den andra tröttheten: Den när jag tappar ord och koncentration och gör konstiga saker. Den skrämmer mig fortfarande. Men den tröttheten blir bättre om jag sover ordentligt så hjärnan får återhämta sig i lugn och ro.

Så att sova bra och länge är min mission denna helg!

Natti, natti.

Det kändes som en himla bra idé den där dagen i september när jag bokade en utbildning i Stockholm på tre dagar i november. Nu är det helt plötsligt dags att gå den där utbildningen. Måndag till onsdag nästa vecka med en avslutande certifiering på onsdagseftermiddagen. Hur tänkte jag egentligen? Sitta och lyssna i tre hela dagar och sedan skriva ett prov sista dagen.Oj, oj, oj! Undrar hur smart min hjärna kommer att vara den sista dagen. Börja faktiskt bli lite nervös för hur jag ska klara detta. Jag kommer nog bli väldigt besviken om jag inte klarar certifieringen. Ämnet är ju i alla fall det jag jobbar med idag så lite kan jag ju innan. Men det är bl a en del termer som jag inte har koll på + en hel massa annat också.

Men jag kommer att bo själv på hotell och inte umgås med någon på kvällarna, så då får jag passa på att vila så mycket det bara går. Hoppas att det är badkar på hotellrummet. Ett bad vore det ultimata sättet att rensa skallen på efter en dag full av intryck. Men jag tror att hotellet var relativt nytt vilket brukar betyda att det inte finns något badkar. Av erfarenhet har jag insett att det mest är de äldre hotellen som har badkar.

Jag har i alla fall insett att jag inte kommer att kunna köra bil till och från Stockholm. Det skulle jag aldrig våga. Upp skulle kanske funka men hem direkt efter certifieringen. Och i rusningstrafik! Nej då skulle jag säkert göra en massa tokiga saker som inte skulle vara så bra. Så jag ska åka tåg. Och för att inte bli stressad på måndagsmorgonen, SJ är ju inte riktigt att lita på, så åker jag upp redan på söndag eftermiddag. Då har jag i alla fall försökt att underlätta vissa saker i all fall. Sedan får jag hålla tummarna för att hjärnan är så pass fräsch att det kommer att fungera att gå på utbildning med allt vad det innebär av intryck och nya saker och människor.

Hittade denna video på youtube. Den visar hur man kan stretcha sin rygg med några få yoga-övningar för att bli av med ryggvärk, framför allt i ryggslutet. Testade den för en stund sedan och ryggen känns faktiskt  mycket bättre. Idag har jag haft riktigt ont så det var skönt att få bort lite värk. Jag håller tummarna för att det känns bra i morgon också.

Har aldrig fattat det där med fotboll. Vet bara att ibland betyder det att jag inte kan se på tv, om jag inte vill se på den där viktig matchen förstås. Hade vi köpt Kim Källström som min äldsta dotter tyckte för massor med år sedan. Då hade det kanske varit intressant . Fast jag hade nog sålt honom för några år sedan när man fick som mest för honom . Tänk vad rik jag varit då .

Jag kanske ska ta och inviga mitt yogarum på riktigt ikväll. Jag har ju bara provat några positioner tidigare. Inte yogat på riktigt med matta och tända ljus. Visserligen har jag ganska ont i ryggen och är trött i kroppen efter träningen igår. Men lite mjukyoga skulle nog bara vara välgörande. Alternativet är några rundor Candy crush. Nja, det får nog bli yoga och tidigt i säng ikväll!

Hade vi köpt och sålt Kim hade jag valt att ta ett varmt bad i vårt spa som vi hade haft  i källaren .

Det är tur att det inte syns hur man ser ut när man skriver. Jag är nämligen fortfarande efter ett par timmar röd som en kokt kräfta. Jag träffade min vän Tina på Medley idag och vi blev sittande i bastun lääänge och pratade. Hon är sjukskriven 25% pga att hon höll på att gå in i väggen. Förhoppningsvis stoppade hon i tid så att det räcker med 25 % sjukskrivning. Idag hade hon varit på yoga och det är ju jättebra. Hon har det lite jobbigt just nu med att en del nära och kära inte alls förstår det här med utmattning så hon sa att det var väldigt bra att prata med mig som förstår hur hon känner. Jag känner ju så väl igen det där att inte alla förstår att det är på riktigt OCH att det inte handlar om att man är deprimerad. Hon hade fått diagnosen utmattningsdepression och hon tyckte att det kändes så fel för hon kände sig verkligen inte deprimerad. Jag var inte heller deprimerad varken första eller andra gången jag gick in i väggen. Däremot kan man ju lätt bli deprimerad när kroppen strejkar och inte gör som man vill. Men i mitt fall var det nog mer rädsla för vad som hände i kroppen än depression.

Det är sådana här spontana samtal som är viktiga och verkligen förgyller vardagen! De ger energi och ny kraft! Jag behövde verkligen det efter att ha känt mig lite sänkt de senaste dagarna.