Nu finns det ingen återvändo. I morgon är det dags för allvaret och vardagen igen. Jag har varit ledig i drygt två veckor. Det har varit sköna och välbehövliga veckor. Jag har kommit ner i varv. Tyvärr inser jag att ja nog inte är så högt upp på stegen som jag trodde. Jag är väldigt känslig fortfarande för att sitta och prata och umgås med folk. Idag var jag hos min mamma och fikade. Min syster och hennes två barn var också där och min äldsta dotter med mitt barnbarn. Vi var där i drygt två timmar och det var lugnt och stilla. Men ändå så kände jag efter en stund att jag fick spänningshuvudvärk och blev lite matt. Det är som om energin fastnar i huvudet och inte kommer ner i kroppen. Ja, jag vet att det låter knäppt men det är verkligen så det känns. Det är ju ingen ny känsla utan det är så det brukar kännas när jag utsatt huvudet för för mycket koncentration. Det kanske blir bra att komma in i vardagen och få lite struktur på tillvaron igen. Men jag måste verkligen försöka ta minst 30 minuters vila av hjärnan varje dag efter jobbet. Jag struntade ju i det veckorna före jul. Men det är verkligen viktigt. Köra en meditation eller guidad avslappning, plugga i lurarna och lägga mig och bara lyssna och slappna av.
Det är ju nu den stora prövningen kommer. Jag jobbar full tid precis som alla andra. Jag anses inte sjuk längre. Jag har samma åtaganden och skyldigheter som alla andra. Jag ska också leva ett normalt liv på fritiden. Det är nu jag måste vara ännu mera på min vakt och ta hand om mig ännu bättre så att jag inte åker dit igen. Jag måste verkligen tänka mig för och inte åta mig för mycket saker både på det privata planet och på jobbet. Jag har inte råd att slarva med vilan och återhämtningen för denna gång när jag när jag är tilllbaka på allvar i livet så är jag ännu mera känslig än förra gången. Anledningarna till det är två: jag är mer känslig i och med att jag varit utbränd för andra gången och jag har också gått upp snabbare i tid. Det har inte hunnit sätta sig på samma sätt som förra gången.
I morgon är det alltså dags för allvar, struktur och nya prövningar!