Oj vad jag somnade gott när lugnet sänkte sig efter att barn och barnbarn varit här på adventsfika. Först hade vi varit och tittat på julmarknaden. Mysigt med alla lucior och julsånger. Det dök till och med upp en tomte om frågade vad lilla Jol önskade sig i julklapp.
I morse sov jag till tio, vaknade med en hjärna som gick på högvarv och svetten lackade. Som vanligt alltså när jag har gjort mer än vanligt. Det konstiga är att både i morse och igår morse så snurrade tankarna om kursen och testen jag gjorde. Jag har inte tänkt så mycket på den i vaket tillstånd sedan jag kom hem. Det har varit så mycket med jobbet och förberedelser inför första advent. Men det kanske är just därför som det kommer när jag inte kan styra tankarna. Kroppen kanske tycker att jag nog bör reflektera över kursen och sortera upp allt i hjärnan innan jag kan ta in en massa nya saker. Den är ju ganska bra på att bestämma över mig när den tycker att det räcker 
. Jag minns att under min första utbrändhet när jag gick och pratade med en beteendevetare så var jag tvungen att gå igenom hela samtalet i huvudet direkt efteråt. Jag minns att jag tyckte att det var jobbigt och tråkigt men det gick inte att göra något åt det utan hjärnan rullade bara upp samtalet igen i huvudet utan att jag kunde göra något.
Så det är väl bara att gilla läget och låta hjärnan styra. Uppenbarligen tycker den att det är viktigt med reflektion Och det tycker jag också fast jag skulle gärna vilja styra när det är dags att reflektera