Idag har jag pratat med två av mina kvinnliga jobbarkompisar om hur jag blivit behandlad av Företagshälsovården. Det kände väldigt skönt att få lite förståelse från dom. De förstår att det är som jag säger, jag är inte redo att börja arbeta heltid. De tyckte att jag skulle med hjälp av min chef gå tillbaka till Företagshälsovården och försöka få ett läkarintyg på sjukskrivning 25%. De menar på att jag förlorar både pengar nu och pension på att vara tjänstledig. Och det är ju sant! Men jag vet inte om jag orkar bli förnedrad och misstrodd igen. Vill helst inte ha med dom att göra något mera.
Jag hoppas att jag inom en snar framtid kommer att kunna arbeta heltid igen. Det är ju mitt mål! Det jag hade velat ha hjälp med av Företagshälsovården var att få råd och idéer hur jag ska göra för att hålla mig på banan och inte köra i diket igen. Visst har jag fått några få råd av psykologen men jag måste säga att jag hade förväntat mig mer hjälp. Men jag får lägga upp en egen plan över hur jag ska förhålla mig till saker och ting för att inte bli utbränd igen. Jag ska också tillsammans med min chef lägga upp en plan över hur jag ska göra för att förbereda mig för att börja arbeta heltid, bl a ska jag försöka jobba lite längre vissa dagar för att se hur det fungerar och ju närmare årskiftet vi kommer ju flera längre dagar per vecka ska jag ha provat att arbeta.
Bäste dräng reder sig själv, som det heter 