Nej, nu får jag skärpa mig. Jag vet inte vad som hände igår. Glömde totalt bort att uppdatera bloggen .
Jag blir så trött på mig själv. Att jag aldrig kan vara tyst. Jag kanske inte alltid behöver säga precis vad jag tycker och tänker Idag har jag varit på rehabmöte med min rehabkontakt och min nya chef med anledning av att min sjukskrivning på 75% går ut 30/6. Jag borde verkligen vara tacksam att jag får hjälp från företagshälsovården och det är jag självklart också. Jag säger absolut ingenting om att jag är missnöjd med dom men jag kanske inte alltid behöver visa så tydligt vad jag tycker och tänker om vissa saker. Men ibland så antar min rehabkontakt saker som hon tror stämmer på mig och när jag tycker att det inte stämmer så säger jag naturligtvis det. Jag har märkt det tidigare också. Jag har ju inte träffat henne så många gånger så hon känner faktiskt inte mig så väl som hon tycks tro
.Vissa saker måste jag ju säga ifrån om som t ex när hon idag började prata om att jobba 75% är en ganska bekväm nivå som många gärna vill jobba. Detta sa hon efter att jag sagt att jag inte är redo att gå upp och jobba 100% ännu. Hon fick det verkligen att låta som om jag tyckte att det var bekvämt och skönt att slippa gå upp på heltid. Så är det ju verkligen inte. Självklart vill jag jobba heltid och det har varit mitt mål hela tiden men jag känner att mitt huvud och min kropp inte är tillräckligt återhämtad för att jobba heltid. Jag vill absolut inte riskera att ramla ner igen. Jag blev faktiskt riktigt irriterad. Sedan började hon prata om psykologen jag gått hos och att han jobbat med KBT med mig och jag vet inte. Lite kanske! Jag fick ju inte ut så mycket av samtalen med honom. Men det sa jag inte. Däremot är jag rädd för att hon nog förstod det ändå. Efter mötet kände jag att jag nog varit lite för irriterad. Rehabkontakten vill säkert bara väl. MEN det handlar ju faktiskt om min hälsa och att jag ska bli frisk och att det håller i längden. Jag tänker inte låta någon annan förstöra det. Det är jag som får stå ut med skiten om jag ramlar ner igen och det vill jag inte.