Vilka kämpar dom är, gänget i ”Mot alla odds”. Trots sina handikapp går de långa sträckor i eländig terräng. De flesta icke-handikappade skulle givit upp för länge sedan. De visar verkligen att det mesta går med massor av envishet och ett glatt humör 
.
Jag är ganska säker på att min envishet hjälpt mig att ta mig upp ur utbrändheten, speciellt första gången men även denna gång. Att alltid vilja ta ett steg till uppåt, det är det som är min drivkraft. Samtidigt kan ju min envishet stjälpa mig om jag inte slutar i tid. Det är en balansgång men utan envisheten är jag ganska säker på att jag inte tagit mig upp och kunnat jobba heltid efter första utbrändheten.
Fin blogg håller med om Mot alla odds