Jag ogillar väldigt starkt en massa krångel just nu. En sak som jag faktiskt hela tiden, ända sedan min första utbrändhet, tyckt varit lite jobbigt är när jag måste flänga hit och dit t ex när jag måste gå ifrån jobbet för att gå till tandläkaren och sedan tillbaka till jobbet. Tror att det kommer från tiden när jag skjutsade ungar till och från träningar. Det var ett evigt farande hit och dit. En annan sak som jag tycker är lite jobbig just nu är när det krånglas med en massa ändringar av tider hit och dit. Inte ändring av mötestider på jobbet för då är jag ändå på plats utan ändring av läkartider, tandläkartider mm. Så har det varit idag och igår. Igår fick jag brev från käkkirugen. Min tid på torsdag är flyttad till 12 december i stället. Idag ringde läkaren och ställde in min tid imorgon. Henne skulle jag träffa i Norrköping. Därefter skulle vi direkt ha ett rehabmöte. Tanken var då att jag skulle jobba på kontoret i Norrköping i morgon och gå direkt efter jobbet till Företagshälsovården. Men precis när jag höll på att packa ihop min dator för att gå hem så ringer min rehabkontakt på Företagshälsovården och vill ändra mötet till Finspång i stället. Så det var bara att ställa tillbaka datorn och ställa in sig på att jobba här i stället. Jag vill att allt bara ska flyta på nu. Jag vill definitivt inte att när jag sätter mig i bilen på parkeringen på jobbet tillsammans med min dotter så vägrar bilen att köra hem oss. Det var precis det som hände idag. Den ville inte starta alls. Med hjälp av ett par jobbarkompisar försökte vi skjuta igång den men det hjälpte inte. Som tur var så har jag en snäll son som kom och bogserade oss till verkstan. Yes! Ännu en sak att spendera alla pengar på som man får när man är sjukskriven 
.
Summa summarum så var det ju trots allt bra att alla inbokade tider blev ändrade nu när jag inte har någon bil. Det sägs ju att det finns någon mening med allt och det kanske är så. Jag har bestämt mig för att se det så, i alla fall idag
Tänker också på att jag åter igen har oroat mig i onödan. Var ju lite orolig att det skulle bli en tuff vecka med läkartider, tandläkartider mm. Att man aldrig lär sig. Det blir ju ändå aldrig som man tänkt sig .